Rüdiger Rossig | Journalist | Novinar

I erschti demonstracija ande lakeri historija

Bijografija pedar o Romani Rose Le Rüdiger Rossigistar

O Romani Rose andi Germanija jek patijardo mursch hi. O centrali rot le nimtschke Sintijendar taj Romendar, kaj o 71 berschengero o angle beschaschi hi, o politischi fatretinipe le lek bareder tschulipestar le vilagostar hi, savo sajt 600 berscha adaj tel beschto hi. Le Roseskeri ar dimi bijografija sikal, hot sa avrijal hi sarnormali, ojs Sinto andi Germanija jek patijardo mursch te ol. I pisimaschkija Behar Heinemann, jek Romni andar o Kosovo, savi ando anglutne 1990te berscha ande roasintscha, le genaschtschen upre jek 224 riktschengeri cajtakeri roas peha lel, ande jek bundakeri republika, kaj te gondolinel nana, pe patijardo „Sinto“ vaj „Rom“ te akarel.

I roas ande Heidelberg kesdinel, kaj o Romani Rose ando august 1946 upro them alo. Leskero dad Oscar ando 20te berscha ojs raj jeke kinostar uso barvalipe alo – dschimeg o naci ando rajipe ale taj kesdinde, te le „Zigeuneren“ te terorisirinel. 1943 i cili familija ando logeri perel – oni o Oscar. Ov schofintscha le, naschi te dschal; taj ande jek avri akcijona te pre phrale Vinzenz andar Auschwitz putrintscha. Leskeri daj taj leskero dad taj avre 13 dschene la familijatar o „Porajmos“, sar o Romengero holocaust te ande Romanes akardo ol – murdarde ule.

Taj meg bibastaleder resel le prik dschivden pal 1945 o keripe la bundakera nimtschka justicatar: O NS schergtscha, save le Roseskere dschenen taj avre „Zigeuneren“ ar granicalinde, tradime, and tschapinde taj murdarde, na ule ande tschapim, mint o angle ande koji le „khetanipestar rasischi tradime na dschidovtschengere patschajipestar, savo o Vinzenz taj o Oscar kerde, tel phenipe uschtidine. 1956 o bundakero kris phentscha, hot i nacijengeri „Zigeunerpolitik“ vaschoda kerdi uli, kaj telal oja dschenengeri grupn i kriminaliteta igen utschi sina. Taj vaschoda, jek mangipe vasch pomoschagoskere loj, nan dim. Te le andar o adiveseskero dikipe diklal, akor avro koja naschtig kerdo ujaha, sar o Romani Rose adale kojenge gejng iste pe terdschartscha. Agun ham, ande jekidejologischi taj krimineli pharipe la NSdiktaturatar barikano khetanipeskero klima, but phende leske, hot i lobda upri phuv te likerel.

La Heinemannakeri bijografija phukal, sar o terno Heidelbergeri uso lek barikaneder aktivisto le polgarengere tschatschipeskere minicinipestar le Sitnijendar taj Romendar andi Germanija ulo: Oj pedar o prik lipeskero gondo le dadestar phukal, ande saveskere politischi aktivitetscha o tschau ande bartschol. Pedar o impulstscha le US polgarengere tschatschipeskere micinipestar taj le politischi micinipendar 1968, save 1973 usi erschti demonstracija le Sintijendar taj Romendar andi nimtschki historija vondinen. O drom gelo pedar o bokalipe ando logeri Dachau 1980, o keripe le centrali rotistar duj bersch paloda dschi otscha uso sentelaschi le gondolipeskere thanestar le murdarde Sintijenge taj Romenge ande Berlin 2014, kaj o lek utscheder schere le nimtschke schtotistar use sina.

Kekaj o Sinti taj o Roma sajt o Porajmos jek dugo, pharo drom dschi adi iste gele, te hajol hi, soske i tschib la pisimaschkijatar, igen butvar ando patijardo vodinel. Lakeri kenva jek micindo kipo la micinda historijatar leskere tschulipeskere kejmpfinipestar vasch aunprindscharipe, glajchi terdschojipe taj patijaripe hi.

Text auf deutsch